Vad färgerna betyder för mig
Svart gör mig lätt deprimerad. Mörka färger överhuvudtaget gör att jag sällan känner glädje till rummet men annars så går en stor svart färgklick in i rummet med massa andra färger men inte till ett mörkt tapetserat rum.
Vit gör mig pigg och känner mig genast trygg. Dock mår jag inte bra i gamla secondhand möbler i vitt. Får en känsla av döden, tyvärr.
Rött gör mig stressad. Tycker inte om för mycket rött och vill inte heller ha nå rött framför mig så jag atomatiskt tittar på det för rött gör att ögonen fastnar i det.
Grönt gör mig lugn och glad. Älskar en hård kontrast av grönt. Inte mint grönt eller marin grönt, det går inte hem hos mig.
Gult gör att jag får känslan av fattigdom. Det känns bara så livlöst och hopplöst. Gult kan förstöra ett helt rum för mig om det syns mycket.
Grått går dit i något hörn men blir det för mycket kan rummet snabbt bli tråkigt och humöret går ner till 2 efter 5 minuter i det rummet.
Brunt funkar bara det inte liknar avföring då mår jag illa och känner mig kvävd. Ljusbrunt är fint och kan slinka in i rätt inrett rum och med det menar jag med några passande färger till för annars relaterar jag till förr i tiden.
Rosa gör att jag finner rummet mer hemtrevligt men det måste vara en liten mörkare ton av rosa och det får inte synas för mycket. Ljusrosa blommor går hem hos mig men inte på inredning då tycker jag lätt att rummet blir barnsligt.
Lila är min favoritfärg men på inredning avskyr jag den. Jag känner mig instängd och absolut inte trygg. Kan inte tänka mig att ha lila någon annanstans än på ett överkast som jag nu också har.
Blått får mig att må bra och känner direkt hemtrevnad men för mig funkar det bara i vissa kök och badrum och man kan gärna gå loss på ljusblått i ett badrum för jag relaterar blått till havet och med havstema blir det bara bättre. Själv skulle jag aldrig ha havstema för att jag gärna vill att det ska se enkelt och inte för lekfullt ut men att komma in i en toa med det temat känns spännande och roligare att vara där inne.